Startsidan  ·   Instagram  ·   Twitter  ·   Bloglovin'

Blir aldrig rätt fast det alltid är rätt

Skrivet:    ·  Åsikter
Jag kan känna ibland att jag pratar för mycket. På samma sätt som att vissa är blyga eller att andra känner sig tråkiga så kan jag känna att jag tjötar alldeles för mycket, ger inte andra utrymme. Men så fort jag ger andra utrymme känner jag mig introvert och blyg och som att jag saknar social kompetens över huvud taget. Jag vet att det låter helt konstigt men man blir ju aldrig riktigt nöjd. Det blir fel vad man än gör. Jag kan känna att jag sätter väldigt mycket höga krav på mig själv gentemot vad jag gör mot andra. Jag nedvärderar mig själv på det sättet att värderar alla andra mycket högre, försöker vara andra till lags och var följsam fastän jag innterst inne trivs bäst med att anta en sorts ledarroll. 
Det blir liksom så skevt att man går efter vad andra tycker när de flesta egentligen känner på samma sätt. För att lyckas med det man vill måste man ju ta sig i kragen och sätta sig själv först, boosta sig själv och inse att jag är också värd all lycka och det genom att vara mig själv utan att anpassa mig efter någon mall eller aldrig bli nöjd!
 
Anledningen till att jag skriver detta på bloggen är för att det jag känner är mänskligt och jag känner ingen skam över att dela med mig av det. Vi är alla olika men vi är alla ändå så himla lika. Vi alla älskar någon eller något (förmodligen), vi alla har bra och dåliga dagar. Vissa har bara dåliga dagar andra har bara bra dagar och vissa kanske inte reflekterar så mycket över det och trivs i det. Detta blev nu lite rörigt så jag tänker att jag ska sammanfatta min poäng:
 
Vi har alla olika syn på saker och ting, det finns verkligen inget rätt eller fel varesig det gäller kroppar, tankar eller känslor. Vissa känslor kan ju vara fel och särskilt om man agerar efter dem. Ett absurt exempel är ju diskrimingering i olika former eller annat som skadar en annan människa... Inte okej där! 
Annars så är det ju så att vi alla är olika. Trots att man väljer att i media visa upp en bild av "den perfekta människan" som social, öppen, lång, smal, glad, framgångsrik, har det bra hemma, fru, man två barn osv osv. NEJ var dig själv strunta i vad andra tycker och tänker. Ta kontakt och var öppen mot dina medmänniskor, sortera bort människor som inte är bra för dig i ditt liv och var lycklig.
 
Jag och tre av mina bästa vänner, helt underbara och de orkar stå ut med allt mitt tjöt.

Funderingar

Skrivet:    ·  Åsikter
Är det bara jag eller hamnar ni också lätt inne på olika flashback trådar eller andra forum och sitter i timmar för att läsa vad folk har att säga om allt möjligt. Det händer att man kan känna sig osäker på något och googlar det för att sedan finna att det finns 100-tals med samma bekymmer. Då blir det ju en vanlig sak och allt känns plötsligt lite bättre.
 
Det är lite roligt såntdär, att man liksom kan tro att man är konstig fastän man inte är det. Vi är ju alla människor ellerhur! Alla känner sig konstiga, alla känner att de måste googla på olika saker för att känna sig bättre och känna att man fungerar som många andra. Därför tycker jag också att det är viktigt att prata om olika saker, inte bara med vänner men utan också på nätet. För på nätet behöver man inte möta en person och berätta sitt problem för någon utan det "problemet" finns alltså redan nedskrivet och du när du läser om det kan känna dig säker på att det egentligen inte var ett problem utan bara du som trodde det.
 
Man blir påverkad varje dag av vad man läser och hör från andra. Jag ser på samhället ibland som en frukt av något slag, ytan ser felfri och glansig ut, allt ska var "perfekt" och i sin ordning men "det goda" finns där under ytan. Det är där man lär känna personer, visar sina känslor och får erfarenheter av vad livet egentligen går ut på och handlar om. Om man bara bryr sig om ytan hur ska man då kunna smaka på livets goda? Ingen gillar att bara äta skal, det är när man öppnar upp sig som man hittar det bästa...
Vad jag menar med detta är att om man jämför sig själv med andras skal så är det lätt att hitta brister på sig själv och söka brister på alla andra. Det är därför det är viktigt att skriva om problem och annat så att alla ska kunna känna att det faktiskt inte är något fel utan att det är såhär människor fungerar.
 
Tycker jag ser djup ut på bilden därav valet heheh (obs börjar bli för trött nu)
 
Godnatt på er

Utséende

Skrivet:    ·  Diskussion, Åsikter
Hej bloggen!
Hoppas det är bra med alla :) Idag tänkte jag ta upp en diskussion som är mycket viktig men inte tillräckligt uppmärksammad, nämligen utséendet och vad det har för betydelse. Många står länge och sminkar sig eller fixar håret innan skola, fest eller liknande endast för att vara snygg för andra. De vill inte bli sedda utan smink i rädsla för att vara ful. Folk dömer så kallade "fula" personer på ett helt annat sätt och vad är egentligen det för något osunt tankesätt? Att inte ge någon en chans på grund av hur de ser ut genetiskt. När man tänker på det så är det ju helt skruvat, alltså om jag inte passar in i det s.k "skönhets idealet" eller ens är närheten så blir jag ignorerad och annorlunda beandlad. 
 
Folk måste väl kunna få se ut som de vill utan att bli nedtittade på! Det är din kropp ditt val! Om du bestämmer dig för att gå till skolan utan smink en dag , sure gör som du vill. Du ska inte behöva känna dig utsatt eller otrygg pga att du inte smetat ut en kräm i ansiktet eller gjort dina fransar svarta. Ärligt talat tror jag att detta skönhetesidealet drabbar tjejer mest. Jag säger inte att killar inte blir drabbade också för det blir dom men det handlar oftast om vad tjejer gör mot tjejer. Har du någonsin varit på en fest och så kommer det in en grupp tjejer, alla jättefixade och snygga. Du avundas dom lite och ger som en bitchblick, sedan tycker du att dom är horiga som hänger på alla killar. 
 
Jag själv har gjort det (kanske inte "horiga" biten) på grund av att de ser ut på ett visst sätt och man blir lite avundsjuk och bitter men jag har ändrat tankesättet lite. Nu för tiden tänker jag på ett mer sunt sätt, typ "vad roligt att det kommer mer folk, hoppas de är schyssta". Sedan ler jag mot dom och hälsar. Jag vet att det kan låta löjligt men man må mycket bättre av att behandla tjejer som systrar istället för fiender. För vad är trevligare än lite glada människor och gött snack? 
 
Jag tycker att alla ska VÅGA vara sig själva oavsett hur deras kropp, ansikte eller hår ser ut för dagen och jag vill att alla ska förstå det så att det fattar att när de går utan smink i skolan så ska de sträcka på ryggen och se vilket vackert ansikte de har i grund och botten. Sedan vill jag också att alla ska våga stå upp och säga vad de tycker även om det kanske inte är omtyckt av alla andra för oavsett hur många "foes" man har så finns det alltid någon som innerst inne tar till sig och tänker efter. Ju mer personer som vågar påverka andra det finns desto bättre.
Där för bör inte utéendet spela någon roll, om alla bara hade varit snygga var hade världen vart då? Det är människor med ett varmt hjärta, humor, intelligens, korkade, glada, utåtriktade........... osv som faktiskt spelar roll. För när du har tröttnat på det fina ansiktet vad finns det kvar då?
 
Klart du kan sminka dig och fixa dig! Du gör ju hur du vill med din kropp.
 
 
Tidigare inlägg